soccker

Söndagar är verkligen dagen man är mest trött och därför står vila högst på listan. Särskilt när graderna bara sjunker på termometern dag för dag och gud idag bjöd oss på regn. Riktigt hemskt regn, dessutom. Men på något sätt gör det allting lite mysigare, plus att man inte får lika dåligt samvete av att inte röra arslet längre än från rum till rum i huset. Eller mellan soffan och kylskåpet.

Film, mysiga täcken, småprat med familjen, frukt och slapparkläder. Life is so good today. But I miss my boy now.

Efter alla sommarlovsdagar och speciellt efter alla de dagar jag inte har haft möjlighet att dra mitt gymkort i entrén på Ego för att i någon timme få njuta av att röra mina nu rätt så otränade muskler och må bra, eftersom mitt gymkort gick ut sista maj, så har jag diskuterat lite med min mor och jag vill verkligen ta tag i mig själv igen. Eftersom jag inte tycks kunna göra det utan att ha någonstanns att gå. (Det går inte att vara lika motiverad till att träna då man oftast tränar ensam och med sämre maskiner och tillbehör.)
Jag och mamma kom nästan fram till att jag bör införskaffa mig ett nytt gymkort, eftersom jag mår ännu bättre då.

Samtidigt som jag tar tag i träningen ska jag för gröningen skärpa mig med godis, chips och så vidare under veckodagarna. Mitt socker och äta-beroende är inte bra för mitt samvete. Även om det knappt syns. Bara i mina ögon.
Jag ska äta mer regelbundet och blablabla, som jag flera gånger under ett år säger till mig själv men oftast bara håller i någon vecka och *vips* är jag tillbaka på ruta ett. But not this time.
Wish me luck.

Nu ska jag sakna min pojke lite mer och iallafall ta reda på disken, hitta på någon bra middag och tvätta mina nya jeans.

See you.