soccker

Klockan är halv nio och jag är fortfarande lika slut. 
Jag pillar mig lätt i ögat, det kliar av sömn.
Jag väntar på något som jag egentligen inte vill ska ske.
Jag väntar på det som skulle vara det bästa.

Tänk om man kunde få svar på alla frågor. Varför allt sker på det sätt de gör?
Uttrycken "Sånt är livet" eller "Det är livets gång" är något man får rätta sig efter varje gång.
Så ska man sedan stå där helt maktlös och bara acceptera allting som händer. Oavsett hur tragiskt det är, hur ont det gör eller hur tomt det blir.
Jag hatar att vara maktlös.
Hatar att bara se något eller någon tyna bort.
Vill aldrig göra det igen.





Gammal bild.
  

Feeder – Feeling A Moment

Just nu vill jag att det här jävla året ska gå fort, helst av allt (i denna stund) vill jag bara blunda nu, och vakna upp och *vips* så ska alkohol förtäras i cirka 2 månader i sträck och studentmössan invigas. Looking forward to that? YES I DO!

Nu måste jag sova innan jag får lust att slå någon. Ibland blir man utmattad av bara tankar, och kuddarna får bli mitt offer som alltid. Det blir lättast så.
Jag bjuder på några lyckosamma bilder, som får mig att le och uppskatta livet även fast det är så sjukt komplicerat och skadefullt ibland. 

Jag vet inte hur längesedan det var som jag lyssnade på lugn musik en hel kväll, men jag kan säga en sak. Det var riktigt skönt. Poesi, fina texter, talande texter. You name it. (Ett tips: Joshua Radin)

Idag har jag haft en sån där dag som man helst av allt bara skjuter, raderar eller rent av förtränger. Livet är fan inte lätt när man fylls av hormoner 1 gång i månaden. Då kan allt bara få dö. Varför gud, varför?

Ibland kan man undra hur livet lades upp. Jag menar, om livet skulle vara uppbyggt av htmlkoder som en blogg, hur jobbigt skulle det inte vara att ändra någons liv då? Om en htmlkod är en av 1029495874586, stackars den som får ta hand om skiten då!

Varför får man svårt att andas när man är ledsen?
Varför är killar och tjejer så himla olika?
Varför är världen så himla kränkande ibland?
Varför tar folk en förgivet?

Visst får man ha dåliga dagar?
Visst ska man accepteras för den man är?
Visst ska man vara rättvis med människor?
Visst ska man respektera människor?

Funderingarna tar ju aldrig slut när man väl sätter igång.
Notera de fyra sista meningarna. - Det är iallafall så jag har uppfostrats. Eller snarare, det är det jag har lärt mig? Det kanske bara är jag som har gjort det..?

Nej, nu ska jag sova i min underbara säng för imorgon ska jag vara på topp igen! Wish me luck.