soccker

Wihoo, min sjukling-vecka börjar lida mot sitt slut. På måndag sitter jag på nytt, klistrad vid skolbänken för att prestera bättre än någonsin. Oavsett vad som händer och sker så ska jag tänka positivt och fokusera på det, för då blir man motiverad, och jag hade ju faktiskt tänkt gå ut med minst VG i de resterande ämnena.

Förlåt för alla kattbilder förresten, men hon fick vara min lilla inspirationskälla när jag väl tog fram kameran... Som för övrigt har börjat brusa? Efter tre veckor? Trodde Canon kunde. Det är ju trots allt deras slogan. "Canon, you can" eller jaha, det var jag som skulle kunna. Aja. Får se vad mamma säger.

Har sjukt tråkigt, och det tar emot när jag säger att jag faktiskt skulle behöva sova en liten stund. Har iallafall försökt avnjuta lite mat. Kände mig faktiskt pigg på att äta, sedan kommer jag in i det där "tjugonde-tuggan-stadiet" eller vad jag ska kalla det. Vips, så tappar jag all matlust och blickar ner på min lilla mage som faktiskt skulle behöva några fler tuggor, men som vanligt fick katten äta upp resterande köttbitar. Lucky her. Poor my tummiiee. (Vi säger att det stavas sådär)

Hejdå, nu ska jag få liv i mr. William. Och mig själv.